International Woman's Suffrage Alliance, 1911

Till ett kvinnornas världsförbund hör ett kvinnornas världsbanér, och det är vid den sjätte kongressen, som vår internationella allians skall erhålla ett sådant, ritadt, sydt och skänkt af svenska kvinnor.

Den internationella rösträttsrörelsen använde liksom arbetarrörelsen och andra politiska eller yrkesrelaterade föreningar, visuella emblem och heraldik för att skapa en gemensam identitet att samlas kring. Banéret var ofta viktigt i denna iscensättning, ett sätt att vid manifestationer i gaturum och samlingssalar förstärka den massverkan som de samlade rösträttskvinnornas egna kroppar skulle ge. Rösträttskvinnorna var för övrigt särskilt måna om att klä sig elegant och moderiktigt, som ett motdrag mot den smutskastning de utsattes för och de nidbilder av föregivet fula och oattraktiva kvinnosakskvinnor som återgavs i pressen. Banéret för det internationella förbundet International Woman Suffrage Alliance, grundat i Washington 1902, var på samma sätt ytterst elegant och genomarbetat, utfört i vit sidendamast och med broderier i silver och guld av Ateljé Licium.

Alliansen för kvinnlig rösträtt hade sedan 1904 diskuterat utseendet av ett framtida banér, och enats om att en sol och ordet Justice, rättvisa, skulle ingå. Ett förslag av konstnären Eivor Hedvall (1884-1977), till en flagga i guld med solsymbol i övre vänstra hörnet och texten ”Votes for Women”, vann i internationell konkurrens vid kongressen i London 1909. I utställningen visas fotografier av denna och några andra skisser av Hedvall, hämtade ur Liciums arkiv på Nordiska Museet (K4:4). Pengar saknades dock till utförandet då, men inför kongressen i Stockholm kom frågan att aktualiseras igen. Genom att författarinnan Lotten von Kraemer bestämde sig för att skänka den erforderliga summan, kom arbetet igång. Utformningen av banéret hade förändrats efter diskussioner i en särskild internationell standar-kommitté, där Agnes Branting ingått. Branting hade varit direktris vid HV mellan 1891 och 1904, då hon istället grundade Ateljé Licium tillsammans med Mimmi Börjesson. Licium skulle åter komma att gå upp i HV 1952. Utformningen var också den gjord av Eivor Hedvall, men hade ett betydligt mer anslående och ståndsmässigt utseende än den tidigare.  Tre konstbrodöser vid Ateljé Licium arbetade i över en månads tid med konstbroderiet i silver- och guldtråd, övervakade av Hedvall, ”färgerna måste ju placeras på ett särskilt sätt, och stygnen läggas konstnärligt för att den fylliga, rika helhetsverkan skall nås”. 

Överst på baneret står ”International Woman Suffrage Alliance” och i mittpartiet återges en uppgående, stiliserad sol med förbundets förkortning i centrum och ordet Justice. På andra sidan av baneret möter den internationella alliansen för kvinnors rösträtt en dikt på svenska, författad av Lotten von Kraemer:

Så i molnhöjd dag som klar
framåt bjuder vårt standar
framåt genom moln och dimma
mot den nya dagens strimma

Baneret presenterades vid den högtidliga invigningen av kongressen i Musikaliska Akademien, vilket kan följas i rapporten i Dagny, den kvinnliga rösträttsrörelsens tidskrift. Det fördes in av en vakt av kvinnliga studenter till estradens front, varefter de många flaggorna på läktarna som bars av de gästande internationella delegaterna, vecklades ut och sänktes till hälsning. De närvarande reste sig sedan till tonerna av Hugo Alfvéns rösträttsmarsch, med text av Ossian-Nilsson. Stockholmsföreningens ordförande Anna Kleman steg så fram och överlämnade baneret till Mrs Catt, ordförande i den internationella alliansen. Dagny beskriver vidare: 

Mrs Catt framför härpå Alliansens tack för de svenska kvinnornas gåfva. Fröken Agnes Branting, närvarande på estraden, mottar Mrs Catts erkännande av det artistiskt smakfulla arbetet, som utförts på hennes ateljé, fröken Eivor Hedvall, som utfört kompositionen af baneret,
är ej närvarande och kan således ej personligen taga del av det beröm, som ägnas henne därför av Alliansens ordförande. 

Därpå följde snart Mrs Shaws stora kongresstal, som innehöll både skarpa vidräkningar vid det motstånd som rösträttskampen mött, och ingående exposé över den snabba utvecklingen för sakens skull över världen. Hon avslutat med att adressera värdarna med förvissningen att ”de svenska kvinnorna alltifrån Birgittas dagar stadigt gått framåt och att de vandrar fram mot en säker seger”.  Det skulle dock dröja till 1919, innan Sveriges riksdag beslutade att kvinnor skulle få rösta i allmänna val. 

Förhandlingen kring baneret och dess utveckling från en enklare form till en mer representativ i dyrbara material och utsökt hantverk, visar vilken central funktion heraldisk textil hade i rösträttskampen. Man anar också mellan raderna en viss strid kring denna produktion. Baneret är ett föremål någonstans mellan konstverk och politisk propaganda, vars presentation var väsentlig för att inge respekt och ge trovärdighet ät rösträttssträvandena som ännu mötte ett starkt motstånd i det manliga etablissemanget. Det fungerar idag också som en länk till det förflutna och används av förbundet som nu bär namnet International Alliance of Women, och förvaltas ambulerande av dess ordförande. 


Text: Annika Öhrner

Dagny, Tidningen för den svenska kvinnorörelsen, 1911

Ekman, Kerstin, “Tänk inte så mycket. Om samfundet De Nios grundare Lotten von Kraemer och hennes uppfostrare.”, essä, www.samfundetdenio.se, (20140910) 

Florin, Christina, Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse, Stockholm: Atlas, 2006

Handarbetets Vänner och Konstnärerna, Stockholm: Liljevalchs konsthall, 1992

Handarbetets Vänner 100 år, Stockholm: Liljevalchs konsthall, 1974

Hedvall. Barbro, Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, Stockholm: Bonnier fakta, 2011

IDUNs kongressnummer, festskrift med anledning av VI Internationella kvinnorättskongressen i Stockholm 12-17 juni 1911

Rohdin, M. & Öhrner, A. (red.) Att alltid tänka och göra det olika. Siri Derkert i 1900-talet. Stockholm: Kungliga Biblioteket, 1911

Sjöholm-Skrubbe, Jessica,“Kvinnorna tar pulsen på patriarkatet”, I Olof-Ors, M. & Öhrner, A. (red.) Siri Derkert, Stockholm: Moderna Museet/Atlantis, 2011

Tickner, Lisa, The spectacle of women: imagery of the Suffrage Campaign 1907-14, Chatto & Windus, London, 1987

Wastesson, Sara, International Woman Suffrage Alliance officiella baner. Hantverk, konstverk eller politiskt verktyg? B-uppsats i konstvetenskap vt 2014, Södertörns högskola.